Referat medborgarmöte 14 nov 2024

14 nov. 2024 hölls medborgarmöte i Tilasalen om två nya tågspår. Förutsättningarna hade ändrats radikalt när Trafikverket överraskande kom till Knivsta 7 nov) och på perrongen kungjorde beslut i frågan. Och detta var att spåren dras ovan mark bredvid befintliga spår.

Men mötet hölls trots Trafikverkets beslut. 50 personer kom till mötet. Från politiken kom två gruppledare, Christer Johansson V och Peter Bergkvist MP. Ingen från den styrande majoriteten eller Trafikverket kom. Detta trots att båda parter öppnat dörren för deltagande i nytt samråd/medborgarmöte. Om hur det kunde utveckla sig så beskrivs på inbjudan till medborgarmötet.

Två sakkunniga var inbjudna. Nils Brunsson, professor i företagsekonomi, som i många år engagerat sig i 4-spårsfrågan. Jonas Boström, styrelseledamot i Järnvägsfrämjandet, järnvägsjournalist mm. Deras presentationer kan ni lyssna på i videon bredvid.

Syfte/bakgrund för mötet.

Viktigaste infrastrukturfrågan i modern tid för oss i Knivsta. Även för regionen och Sverige.
Bristfälligt tidigare samråd anordnat av TrV 25 jan 2024.
Vi tror inte att det till allmänheten har kommit ut information om konsekvenserna av olika alternativ – eller varför det landat i dessa.
Vi menar att information från politiskt håll t.ex. om ”risker” för negativa konsekvenser om spåren dras vid E4 saknar grund.
Kommunens förordande för Tunnel under centrum: Går det? Om inte, vad har man då svarat?
Vi anser att det måste finnas folklig förankring vid kommunalt beslut i en sådan här fråga.
En grundförutsättning för en folklig förankring är förståelse för frågan.
Vi skrev en debattartikel i UNT där vi avslutar med att vi tar initiativ till att medborgarmöte ordnas.
Varför blev Knivsta egen kommun egentligen?

Inledning Nils Brunsson.

Efter kort historik i fyra-spår-frågan höll Nils Brunsson ett inledande anförande rörande historik och fakta i frågan. Bl.a. att det var de utlovade stationerna i Bergsbrunna och Alsike som gjorde det nödvändigt med två nya tågspår för övrig trafik. Han pekade också på robusthet och säkerhet skulle stärkas vid separerade spår (E4-dragning). Väl värt att lyssna på.

Mötet uppehålls sig sedan kring 16 frågeställningar. Diskussionerna var rikliga. Flertalet närvarande oroade sig för hur spårdragning i centrum skulle beröra dem.

Trafikverket och kommunstyrets frånvaro. Pga dessas frånvaro fick många frågor därför inte sitt svar. Frågeställningarna vi hade för mötet skickades till alla politiska gruppledare (sedan även till alla KF ledamöter) och TrV i samband med inbjudan. Samt till Jonas Boström och Nils Brunsson. De lades även ut på OBSKnivsta och Knivsta Facebook grupper. Vi fick skriftliga svar från TrV att de inte kommer samt fick vi svar på frågeställningar. TrV (Niklas Dernell) förmedlade även beskedet att Knivsta kommun inte kommer. Ingen återkoppling erhölls från Knivsta kommuns styre.

Stor oro. Många påtalade stor oro inför placering av de nya tågspåren bredvid de gamla och hur det skulle bli för dem. Genom en deltagare blev det även diskussion om huruvida mötet var partiskt i förmån för E4-alternativet. Vi fick då förklara att vi bett kommunen att samarbeta med oss i arrangemanget av mötet (se inbjudan) och vi ville även hitta en neutral moderator. Liksom att vi varit helt öppna med våra ståndpunkter att E4-dragning är det bättre valet. Men framförallt gällde det nu medborgarförankring och förståelse för frågan.

Nedan är frågeställningarna med de svar vi erhållit samt våra kommentarer.

Staffan Vikström, Henrik Sandevärn

14 nov. 2024 hölls medborgarmöte i Tilasalen om två nya tågspår. Förutsättningarna hade ändrats radikalt när Trafikverket överraskande kom till Knivsta i torsdags (7 nov) och kungjorde beslut i frågan.

Click here to open a new window

Och detta var att spåren dras ovan mark bredvid befintliga spår. Nils Brunsson presentation med bild

Två sakkunniga var inbjudna. Nils Brunsson, professor i företagsekonomi och som i många år engagerat sig i 4-spårsfrågan. Lyssna på Nils presentation här. Jonas Boström, styrelseledamot i Järvvägsfrämjandet, järnvägsjournalist mm. Lyssna på Jonas presentation här.

Syfte/bakgrund för mötet.

Viktigaste infrastrukturfrågan i modern tid för oss i Knivsta. Även för regionen och Sverige.
Bristfälligt tidigare samråd anordnat av TrV 25 jan 2024.
Vi tror att det inte till allmänheten har kommit ut ordentligt konsekvenserna för olika alternativ – eller varför det landat i dessa.
Vi menar att information från politiskt håll t.ex. om ”risker” för negativa konsekvenser om spåren dras vid E4 saknar grund.
Kommunens förordande för Tunnel under centrum: Går det? Om inte, vad har man då svarat?
Vi anser att det måste finnas folklig förankring vid kommunalt beslut i en sådan här fråga. En av grundförutsättning för en folklig förankring är förståelse för frågan.
Vi skrev en debattartikel i UNT om detta. Där avslutar vi med att vi tar initiativ till att ett medborgarmöte ordnas.
Varför blev Knivsta egen kommun egentligen?

Inledning Nils Brunsson. Efter kort historik i fyra-spår-frågan höll Nils Brunsson ett inledande anförande rörande 4-spår och fakta i frågan. Det anförandet kan avlyssnas här. Mötet uppehålls sig sedan kring 16 frågeställningar. Diskussionerna var rikliga. Flertalet närvarande oroade sig för hur spårdragning i centrum skulle beröra dem. Avsaknaden av TrV och representanter för kommunstyret var stor. Meningen var ju att de skulle varit med och kunnat svara på frågor. Många frågor fick därför inte sitt svar. Frågeställningar vi hade för mötet skickades både till Knivsta kommun och TrV i samband med inbjudan. Samt Jonas Boström och Nils Brunsson. De lades även ut på OBSKnivsta. Vi fick skriftliga svar på frågeställningar från TrV (och beskedet att de inte skulle närvara) samt Jonas Boström. Ingen återkoppling erhölls från Knivsta kommun. Nedan är frågeställningarna med de skriftliga svar vi erhållit. Men många påtalade stor oro inför de nya tågspåren bredvid de gamla och hur det skulle bli för dem. En deltagare framförde att mötet verkar vara kommit

Klicka är för att spela ljud

14 nov hölls XXmedborgarmöte rörande Förutsättningarna hade ändrats radikalt när Trafikverket överraskande kom till Knivsta i torsdags (7 nov) och kungjorde beslut i frågan. Och detta var att spåren dras ovan mark bredvid befintliga spår. Nils Brunsson presentation med bild

Syfte/bakgrund för mötet.

Viktigaste infrastrukturfrågan i modern tid för oss i Knivsta. Även för regionen och Sverige.
Bristfälligt tidigare samråd anordnat av TrV 25 jan 2024.
Vi tror att det inte till allmänheten har kommit
ut ordentligt konsekvenserna för olika alternativ – eller varför det landat i dessa.
Vi menar att information från politiskt håll t.ex. om ”risker” för negativa konsekvenser om spåren dras vid E4 saknar grund.
Kommunens förordande för Tunnel under centrum: Går det? Om inte, vad har man då svarat?
Vi anser att det måste finnas folklig förankring vid kommunalt beslut i en sådan här fråga. En av grundförutsättning för en folklig förankring är förståelse för frågan.
Vi skrev en debattartikel i UNT om detta. Där avslutar vi med att vi tar initiativ till att ett medborgarmöte ordnas.
Varför blev Knivsta egen kommun egentligen?

1a. Är TrV part i 4-spårsavtalet? 1b. Bryts 4-spårsavtalet vid E4-dragning? 1c. Är TrV juridiskt ansvarigt för att avtalet bryts vid E4-dragning? 1d. Påverkar 4-spårsavtalet slutliga valet av dragning?

Svar från Trafikverket: 1a. Nej, avtalet är tecknat mellan Staten, Knivsta kommun och Region Uppsala. 1b. I avtalet finns en skrivning att planprocessen, som bygger på ”lagen om byggande av järnväg”, ska följas och därför genomför Trafikverket en lokaliseringsutredning. I avtalet finns också en skrivning där det står att ”de nya spåren förutsätts gå i befintlig sträckning”. 1c. Trafikverket är inte en part i avtalet, se ovan

Vår kommentar: TrV svarar inte på frågan (1d) om 4-spårsavtalet påverkar valet av dragning av de två nya spåren. I detta UNT reportage intervjuas Mimmi Westerlund (politiskt högste ansvarig i frågan) som där anger att avtalet bryts vid E4-dragning och att TrV är juridiskt ansvarig. Detta påstående motsägs av TrV (de är inte part i avtalet). Det var pga denne UNT artikel som frågan ställdes till TrV.
Viktigt! Vid centrum-dragning får Knivsta leva med det så kritiserade 4-spårsavtalet. Vid E4-dragning hade avtalet fallit då detta förutsätter dragning i befintlig sträckning. Frågan måste också ställas hur mycket detta avtal påverkat TrV i sitt beslut – trots att man inte är en part i avtalet?

2a. Vilka ramar/fasta parametrar finns för val av spårdragning?

Svar från Trafikverket: I samrådshandling beskrivs framtagande av alternativ och vad som ska uppfyllas för att vara ett genomförbart alternativ. Se samrådshandling del 3 kap 5.

2b. Godståg. Måste de alltid gå via ”gamla” spåren? Vi skulle vilja få diskutera att vid E4-dragning så finns iaf den (teoretiska) möjligheten att dra ett kortare stickspår tillbaka till gamla stambanan söder om Knivsta. Men vid centrumdragning så finns inga möjligheter att bli av med godstrafiken.

Svar från Trafikverket: Frågan, varför inte godstrafiken kan gå i ny dragning, inkom under samrådet som hölls i början av 2024. I samrådsredogörelse finns Trafikverkets kommentar på inkomna synpunkter och i samrådshandlingen i kapitel 5.5 svarar Trafikverket på varför det inte är möjligt.

Svar från Jonas Boström: Ja, godståg måste gå längs gamla banan så som TrV:s förslag ser ut eftersom godståg inte får gå genom Arlandatunneln. Det skulle dock vara fullt möjligt [vid E4-dragning] med en anslutning till gamla banan via Märsta för godståg [nytt stickspår]. Men, för att få ut högst kapacitet vill TrV separera tåg utifrån hastighet. Det vill säga godståg och långsamma persontåg längs gamla banan och snabba persontåg längs nya banan.

Vår kommentar: Hur mycket/många godståg passerar genom Knivsta? Enl. Nils Brunsson är det inte särskilt många. Vi försöker ta redan på hur många tåg som dagligen passerar Knivsta.

3. Finns riskanalys rörande godstrafik genom Tätort?

Svar från Trafikverket: I samrådshandlingen kap 3.11 Risk och säkerhet, finns en översiktlig beskrivning av förutsättningarna och i kap 7.11 Risk och säkerhet beskrivs de översiktliga bedömningar som är gjorda för de olika lokaliseringsalternativen. Riskanalys kommer att genomföras i nästa skede av järnvägsplanen för det lokaliseringsalternativ som väljs.

Vår kommentar: Riskanalys borde ha gjorts innan val av lokaliseringsalternativ och presenterats för medborgarna.

4. Vad säger undersökningar av mark under befintliga spår?

Svar från Trafikverket: Samrådshandlingen beskriver de byggnadstekniska förutsättningarna för lokaliseringsalternativen. Byggnadstekniska förutsättningar beskrivs utifrån geologiska förhållanden, bergtekniska förutsättningar och hydrogeologiska förhållanden, se kap 3.13 i samrådshandlingen. Markundersökningar i fält kommer att utföras i nästa skede för det valda lokaliseringsalternativet.

Vår kommentar: Dessa borde ha gjorts innan val av lokaliseringsalternativ och presenterats för medborgarna.

5. Är de nya spåren tänkt för tågtrafik som inte stannar i Knivsta eller även för tågtrafik som stannar i Knivsta?

Svar från Trafikverket: Det trafikeringsscenario som lokaliseringsutredningen utgår ifrån är två spår för snabbgående fjärr- och regionaltåg utan uppehåll i Knivsta kommun och två spår för mer långsamgående pendeltåg med möjlighet till uppehåll i Knivsta och Alsike. Se kap 4.2 i samrådshandlingen. Trafikverket skapar möjligheter för trafikering, det är tågoperatörerna som beslutar och ansöker om trafikering.

Svar från Jonas Boström: Spåren är inte öronmärkta för en viss sorts trafik, men i praktiken lär de användas av tåg som inte stannar i Knivsta.

Vår kommentar: De nya spåren (oavsett dragning) är avsedda att trafikeras av fjärrtåg och andra tåg som inte stannar i Knivsta.

6. Skulle Knivsta riskera färre tågstopp vid E4-dragning (som hävdas från kommunen)?

Svar från Trafikverket: Trafikverket beskriver det trafikeringsupplägg som är förutsättning i lokaliseringsutredning i kap 4.2 samrådshandlingen. Trafikverket skapar möjligheter för trafikering, det är tågoperatörerna som beslutar och ansöker om trafikering. Vi hänvisar dig till kommunens företrädare för frågor kopplat till deras yttrande.

Svar från Jonas Boström: Nej, det kan jag inte tänka mig. Nästa år kommer det bara vara upphandlad trafik som stannar i Knivsta och den kommer inte sluta att stanna där bara för att det går spår utanför Knivsta. Jag tror inte att UL helt plötsligt kommer att tycka att det blir enklare att köra bussar till Knivsta. Sen vet jag inte om kommunpolitikerna hoppas på att fjärrtåg ska börja stanna i Knivsta.

Vår kommentar: Mycket felaktig information har spridits från politiskt håll. Att vid E4-dragning skulle det bli (eller risken finnas) att mindre Knivsta pendeltrafik skulle bli fallet om spårdragning blir vid E4. Med nya spår (oavsett dragning) som huserar tågtrafik som inte stannar i Knivsta och Alsike så friläggs de gamla för ökad pendeltrafik. Det blir ingen skillnad för olika dragningsalternativ.

7. Varför skulle centrumdragning vara bättre för näringslivet (som hävdas i kommunens yttrande)?

Svar från Trafikverket: Vi hänvisar dig till kommunens företrädare för frågor kopplat till deras yttrande.

Kommentar: Ingen politisk företrädare var på plats som kunde svara på frågan. Susanne Jakobsson – ordf. för Knivsta Företagarförening (KFF) – berättade att KFF aldrig blivit tillfrågade i ärendet och att samtliga de företagare hon frågat förordat dragning vid E4.

8. Vid centrumdragning, hur dras spåren?

Svar från Trafikverket: Efter val av lokaliseringsalternativ kommer alternativa linjesträckningar och utformningar inom valt lokaliseringsalternativ studeras.

Svar från Jonas Boström: Det återstår att se, nu ska Trafikverket titta närmare på hur spåren ska dras, men min gissning är att de kommer att byggas intill de befintliga spåren. Det lär betyda ökat buller (den som är intresserad av hur det kan komma att bli i framtiden, åk till exempelvis Upplands Väsby och ställ er nära järnvägen och lyssna.

Kommentar: Inget material finns från TrV hur spåren exakt läggs, vilka som drabbas och hur, miljökonsekvenser, bullerplank eller annat. Det borda ha presenterats för medborgarna innan val av alternativ.

9. Vad händer med Stefans-kyrkan vid centrum-dragning? Vad händer med stationshuset och kultur-områden i centrum?

Svar från Trafikverket: Kapitel 3.9 i samrådshandlingen, beskriver miljöförutsättningar i utredningsområdet (kap 3.9.4 avser kulturmiljö). När det gäller lokaliseringsalternativ befintlig och S:t Stefans kyrka kommer spåren inte att hamna närmare kyrkan än det är idag. Kap 7.8 i samrådshandlingen beskriver bedömda effekter och konsekvenser för kulturmiljö för de olika lokaliseringsalternativen. Efter val av lokaliseringsalternativ kommer linjesträckningar och utformningar inom valt lokaliseringsalternativ att studeras vidare samt vilka konsekvenser som uppstår. Det är först då vi kan beskriva vad som exakt händer med Stationshuset och kulturområdena i centrum.

Svar från Jonas: Kyrkan kommer få två till spår intill sig. Min gissning är att de dras väster om befintlig järnväg där det finns gott om plats.

Kommentar: Inget material finns från TrV om hur centrum-dragning påverkar Stationshuset och kulturområdena i centrum. Det borda ha presenterats för medborgarna innan beslut. Vad gäller Stefanskyrkan – klarar den gamla kyrkan de ökade vibrationer som kommer med ökande trafik och mycket snabbare tågtrafik (250 km/h)? Det finns idag inga studier som visar huruvida ökande markvibrationer från tåg påverkar kyrkan.

10. Vad händer med Trunsta & Gredelby naturreservat?

Svar från Trafikverket: Inget svar.

Kommentar: Mycket viktig fråga. Det borda ha presenterats för medborgarna innan val av alternativ.

11. Hur ser uppdragsbeskrivningen till TrV ut? Vem står för den (vem är beställare)?

Svar från Trafikverket: Trafikverket verkställer det beslut som Regeringen fattat i och med ”Nationell plan för transportinfrastruktur 2022-2033”, där projekt Fyra Spår Uppsala är ett namngivet objekt. Denna plan uppdateras/revideras vart 4 år.

Svar från Jonas Boström: Regeringen är beställare.

12. Kostnad för de olika liggande alternativen?

Svar från Trafikverket: Se samrådshandling kap 10.

13. Kostnad, tidplan (sannolikhet) för upprustning av befintliga spår (vid E4-dragning).

Svar från Trafikverket: Projekt Fyra spår Uppsala har inget uppdrag som inbegriper åtgärder på befintlig bana utöver det som krävs för att kunna bygga de tillkommande spåren. Löpande underhåll sköts inom Trafikverket av verksamhetsområde Underhåll som även planerar reinvesteringsåtgärder. När val av lokaliseringsalternativ är beslutad finns förutsättningar för att planera åtgärder på befintlig bana.

Kommentar: Enl. Niklas Dernell (projektchef TrV) så kommer de gamla spåren att behöva rustas upp för att behovet är stort. Framförallt vid Trunsta Träsk. Men det sker inom det vanliga underhållsprojektet. Dernell säger (står även i TrV:s samrådsredovisning) att kostnad för E4-dragning är lägre än centrum-dragning. Men lägger man på vad upprustning av gamla spåren kostar så hamnar man på ungefär samma summa som centrum-dragning.

14. Kan man inte bygga en helt ny stambana utmed E4 från Uppsala till Rosersberg?

Ev. med tunnlar under Brunnby-avfarten och Valloxen i Knivsta och under tillfartsvägar till Arlanda? Vilka förändringar i uppdragsbeskrivningen till TrV skulle krävas? Kostnad? Skulle inte ett sådant alternativ undvika väldigt många problem? Och en framtidslösning för riks och regiontrafik?

Svar från Trafikverket: Ett sådan ny stambana är ett helt annat objekt än det som Regeringen beslutat om i Nationell plan för transportinfrastruktur. Fyra spår Uppsala, som finns med i nationell plan, har sitt ursprung i åtgärdsvalsstudien ”ABC-stråket Uppsala Sigtuna och Knivsta kommun. Uppsala och Stockholms län” som genomfördes 2016-2017. Se samrådshandlingen kap 1.1 och 1.5.1.

Svar från Jonas Boström: Visst kan man det, men det är inte det uppdrag Trafikverket har fått. Och jag har svårt att se vad poängen med en sådan järnväg skulle vara.

Kommentar: Knivsta kommun hade kunnat framföra (och borda ha gjort) önskemålet om att nya projektförutsättningar tagits fram av beställaren som kunde möjliggöra studerande av en sådan lösning.

15a. Kommunens förordade alternativ med tunnel under befintliga spår. Är det ett möjligt/valbart alternativ?

Svar 1 från Trafikverket: Trafikverket bygger tunnlar då det är motiverat. I detta projekt är Trafikverkets grundutförande i alternativ ”befintlig sträckning” att bygga två nya spår i ytligt läge. Detta då tunnlar generellt är betydligt dyrare och har större osäkerheter vilket vi har sett är fallet i detta projekt. Att bygga en tunnel skulle också innefatta de befintliga spåren vilket inte ingår i projektets uppdrag eller budget. En möjlighet till annan utformning än grundutförande kan vara medfinansiering förutsatt att den som påkallar tilläggen tar ansvar för konsekvenser i form av tid, kostnad, risker mm.

Svar 2 från Trafikverket: I samrådshandlingens kapitel 5.5 beskriver Trafikverket varför tunnelalternativ är bortvalda. Samtliga alternativ med tunnel som studerats har valts bort på grund av att det bedöms inte vara rimligt utifrån nytta i förhållande till kostnad. Trafikverket har även i samrådsredogörelsen bemött inkomna synpunkter om tunnelalternativ.

Svar från Jonas Boström: Om kommunen betalar för merkostnaden går det säkert att göra, men det kommer att bli väldigt många miljarder.

Kommentar: Bara om Knivsta kommun betalar kalaset så kan det bli av.

15b. Om kommunens förordande av tunnel inte går, vad vill man då?

Svar från Trafikverket: Vi hänvisar dig till kommunens företrädare för frågor kopplat till deras yttrande

Vår kommentar: Tänkte sig kommunen i sitt yttrande 2 eller 4 spår i tunnel? Visste man att man skulle få betala det hela men förordade ändå tunnel? Om så varför? Om det inte var aktuellt att betala – dvs det blir ingen tunnel – vad vill man då? Frågan fick inget svar då ingen från styret var närvarande på mötet.

16. Vilka lösningar har valts bort och varför?

Svar från Trafikverket: Se kap 5.5 i samrådshandlingen.

Bild med ljud

Referensinformation