UNT 1 feb 2017 “Tunnel bryter kretslopp”
“Tunnel bryter kretslopp”
Knivstabon Terry Judkins skriver om Knivstas miljö och avloppshantering. Han vill inte att reningsverket läggs ner.
UNT 2017-02-01
I en förstudie som Knivstas kommunstyrelse beställt av Roslagsvatten AB, föreslås att reningsverket rivs.
I stället byggs en pumpstation, en tunnel grävs till Märsta och Knivstas avlopp ska efter rening i Käppala reningsverk på Lidingö släppas ut i skärgården.
Förfarandet frigör mark för bebyggelse, som tillåts minst 50 meter från pumpstation, men minst 300 meter från reningsverk, samt att processen ”inte utgör någon fysisk begränsning för de exploateringar som behövs för att bemöta centrala Knivstas ökande befolkning”.
Andra alternativet enligt förstudien är att öka kapaciteten i nuvarande reningsverk från 13 000 personer till 20 000 personer. Övriga alternativ bedöms för dyra eller inte tillräckligt utvärderade. Investeringskostnader i ”Käppalaalternativet” beräknas vara högre än ”ökad kapacitet-alternativet”. Löpande kostnader är svårjämförliga då Käppalaförbundet bestämmer de årliga avgifterna.
Vårt dricksvatten kommer från Mälaren och efter rening släpps det ut i Mälaren via Knivsta-/Lövstaån. Vi har ett vattenkretslopp. Kommunstyrelsens förslag bryter kretsloppet samt ökar belastningen på en redan hårt belastad Östersjö.
Ska vi riva ett väl fungerande reningsverk som kan byggas ut eller ska vi gräva en tunnel och släppa ut avloppet utan fysisk begränsning i Östersjön? Vill Knivstas invånare att centrum förtätas med hänsyn till mark- och vattenförhållanden, naturen och människors välbefinnande eller med höghus i betong som riskerar att Knivsta tappar i konkurrenskraft genom att likna en utdaterad modernistisk förort?
Klas Bergström (m) “Käppala – mest hållbara”
Kommunstyrelsens ordförande Klas Bergström (M) svarar på insändaren “Avloppstunnel bryter kretslopp” (publicerad i KB 1 februari)
UNT 2017-02-07
Hej Terry Judkins! Du ställer frågor på lite olika teman men jag ska försöka besvara i tur och ordning. Jag ser det som positivt att inte belasta dricksvattentäkten Mälaren i onödan. Mälaren försörjer många människor med dricksvatten och statens strategi är att så mycket av utsläppen som möjligt ska bort därifrån.
Reningsverket i Knivsta har tjänat oss väl men om kommunen ska fortsätta att utvecklas måste vi vara medvetna om reningsverkets kapacitetsbegränsningar. Utredningar pekar på att det mest hållbara ur ekonomisk och ekologisk utgångspunkt är en anslutning till Käppala på Lidingö. Eftersom det är ett stort verk är också reningen betydligt bättre än vad som uppnås i mindre verk. Reningsverket är Revaq-certifierat och näringar kan återföras till markerna.
Jag är positiv till Knivstas utveckling och anser att det som byggts och planeras att byggas bidrar positivt till vårt samhälle. En tätare bebyggelse nära kollektivtrafikstråk möjliggör ett miljövänligt resande för fler människor och bidrar dessutom till utvecklingen av ett levande centrum och hjälper oss att finansiera utökad samhällsservice, bland annat byggandet av Centrum för Idrott och Kultur som nu har inletts.
Jag vill precis som du utveckla ett attraktivt samhälle och ser inte framför mig det gråa betongsamhälle som du associerar till. Knivstas unikt goda förutsättningar med tillgång till Stockholm, Uppsala, Arlanda, tåg, motorväg och natur gör det oerhört attraktivt för människor och byggbolag att komma hit och delta i utvecklingen av Knivsta.